Det där med frågor på agendan och partier förknippade med dem. Miljöpartiet startade som ett slags enfrågeparti och var skarpt radikalt i början och något andra partier inte ville ta i med tång.
Under åren växte MP med breddning i programmet och mer realism och ansågs också vara det bästa partiet i klimat & miljöfrågan. Partiet har kunna samarbeta både i rödgrönt och blågröna majoriteter och därmed skapat förtroende för sin politik hos båda blocken.
Under senare år närmare bestämt efter 2014 när MP kommit in i regeringen testat på det mesta av styren på regional och kommunala nivåer också tappat SINA frågor.
Andra frågor dyker upp som andra partier anses ha mer förtroende i och som ständigt styrande delar man ju också med sig av frågor med dem man delar makten med.
Klimatfrågan
Miljöpartiet har inte längre monopol på klimatfrågan och dessutom krävs 50 % eller mer för att få igenom sin sakpolitik samt att själva få upp sin fråga bland de frågor väljarna anser är angelägnast just nu.
Dessutom har Miljöpartiets andrafråga skolan försvunnit helt sedan Gustav Fridolin lämnat båten. Inte ens liberalerna som haft skolan som toppfråga lyckas särskilt bra.
Jag ser idag ett antal frågor där Miljöpartiet försöker profilera sig stort men inte lyckats att bli ett större parti: feminism (krossa patriarkatet) och att värna invandringen (asylrätten). Dels att det här med feminism skrämmer bort manliga väljare och att invandring kräver en bättre integration inte bara av högbetalda politiker utan också av vanligt folk.
I höst är det tänkt att Miljöpartiet tydligen ska ha rådslag i någon fråga där man behöver bli tydligare och kunna bredda sig. Med tanke på att Miljöpartiet blivit ett betydligt smalare parti med allt mindre folkförankring blir det intressant hur de ska lyckas med detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar