Mina reflektioner kring fokuset kring mediarapporteringen kring corona
Det är lite märkligt det här med vilka som är de mest smittade av coronaviruset.
Det var först friska människor som råkat vara på sportlov i norra Italien och Alperna. Sedan råkar äldreboenden främst i Stockholmregionen vara de mest drabbade. Nu senast vissa förortsstadsdelar i Stockholm där andelen är speciellt hög.
Vi kan också se att det inte finns någon samordning vare sig i EU eller de nordiska länderna utan varje land agerar nationellt.
Nu känner jag vare sig någon tilltro till vare sig myndigheter eller nationella politiker sedan många år tillbaka då de är socialt distanserade till medborgare och väljare.
Nu har de valt kategorin 70+ som någon kategori som ska ha social fotboja och isoleras. Något som tycks misslyckats då många 70+ inte känner att de ska bli särbehandlade.
Väldigt många vabbar tyder på att den största gruppen sjuka varit anställdas barn. Samtidigt ska kommuner utreda höga sjuktal inom vissa kategorier och hur går det ihop? Det är frånvaro beroende på tredje person och vabbande beror inte på att barnen fått corona heller.
Politiker står handfallna i min kommun. De klarar inte att kunna planera budget, många politiker är 70+ vilket inte gäller tjänstemän som jobbar i kommunen men de 70+ ska isoleras.
Nu är Sverige ett extremland som ofta går i flock men ska agera individualistiskt med personligt ansvar. Så fortsätt ni andra att gå i flock jag går min egen väg och skiter totalt i vad myndigheter säger och beslutsfattare vad de fattar för beslut.
Jag har inte förtroende för någon och tycker jag klarar mig bra som slipper oroa mig och kan ägna mig åt annat jag tycker verkar mera konstruktivt och positivt. 😁 I did it my way.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar