Märklig parlamentantirism av decemberuppgörelsen när jag läser Lena Mellin i Aftonbladet.
"Det finns en intressant passus i den skriftliga uppgörelse som presenterades av regerings- och Allianspartierna dagen efter annandag jul.
Den lyder så här: Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren.
På vanlig svenska betyder det att Stefan Löfven under resten av den här mandatperioden tvingas göra upp om budgeten med både regeringspartnern Miljöpartiet och med Vänsterpartiet.
Om inte Vänsterpartiet tas med blir nämligen Löfvens partikonstellation mindre än Alliansen. Och då inträffar det märkliga att S- och MP-ledamöterna i riksdagen förbundit sig att rösta på Alliansens budgetalternativ.
Det kommer sannolikt inte att inträffa i verkligheten och alltså kommer de nio vår- och höstbudgetar och de nio ändringsbudgetar som läggs fram före nästa val bli trepartiuppgörelser mellan S, MP och V."
I praktiken betyder som man tydligen var överens redan när budgeten togs inför 2015. Att rödgrön budget går igenom om dessa är överens och det kommer de att vara. Varför skulle man ge bort något som man fått av alliansen?
I praktiken kommer partiegoismen att sållas bort till förmån för kompromissen i blocket. Alliansen för binder sig alltså att lägga ner rösterna om rödgrönt är överens. SD kan stoltsera med att kalla sig Sveriges ENDA oppositionsparti.
Det är förvisso inte lätt att först göra upp i regeringen men det gäller att hålla reda på var V står och lägger MP fram förslag som S accepterar kan V spä på med egna förslag som acccepteras. Alliansen står bredvid och tittar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar