Det finns flera val till. Det är att se julafton som en vanlig dag och jobba och få ob-ersättning eller att gömma sig någonstans eller resa bort utomlands slippa julfirandet eller fira jul där. Julen är en stark tradition och möjligen har det här med att skicka julkort minskat avsevärt i sociala mediers tider och att konsumera sig fram till julafton. För nu börjar mellandagsrean. Det är då det ska sättas sprätt.
Jag upplever att själva uppvisningen i julfirande och julhälsningen är viktigast. Klappar köper man till sig själv om det kostar. Jag köpte ett par fritidsskor a la Adidas tillverkade i Vietnam. Tack Pierre och fy på dig Pierre. En julklapp jag kunde givit bort är att jag kunde tagit emot någon hemlös för natten men avstod i min egen egoism. Annars fanns möjligheten i någon soffa.
Ja just det. I egoismens tidevarv kanske många lever högst belånat och bekymrar sig om de kan bo kvar, vad som ska hända och har fullt med prylar de är rädda om. Själv väntar jag på en skuldsaneringsdom som tycks ta tid. Jag har faktiskt fått min högsta inkomst på en månad på 15 år december månad och når upp till normen för existensminimum men då återstår hyra och el så det hjälper inte att komma på fötter.
Jag tillhör prekariatet den nya samhällsklassen med högst osäkra inkomster och framtidsutsikter. En kvaddad ekonomi och politiker som diskuterar och planerar från traditionellt tänkande. Jag försöker gilla läget men inser att vi blir fler som firar alternativa jular och fler som ingår i prekariatet. När ska de traditionella partierna upptäcka detta? Gör de det om det inte skapas nya som utmanar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar