< div id=”header ”>< / div>

söndag 25 augusti 2013

Vem orkar i längden med mediaflödet och hur kunna påverka annars när vardagen känns anonym?

Jag har från till frågat mig hur facebook har utvecklats och hur saker likriktas att gå i en  viss mall.Eller tendera att följa vissa riktningar. Sjätte mannen tar upp detta här. och efter att ha haft ett antal flöden tror jag mig se en viss ström som bygger på glada budskap,glättiga bilder och statusar lika stela lika väl som de är förutsägbara men tomma på egentligt innehåll. Det gäller att lägga upp det som förväntas "gå hem"så många gilla kan inhämtas.

Ofta läser jag när någon kommenterar."Orkar inte läsa din blogg,eller nyhetsgrunka elller vad det nu är".Om man inte "orkar läsa" men orkar kommentera och tycka ja vad gör man då? Här finns politiker som håller på alla veckans dagar med allting för att visa att de reser, går på möten och flänger omkring och tycker till som vi kräver att de orkar.Oftast bedriva motstånd mot andra politiker som ska orka något vi absolut är emot.Men själva ska vi inte ta egenansvar att orka läsa igenom saker men gärna kommentera ännu mindre gå på politiska möten.

Jag har skrivit ett antal blogginlägg sen jag började. I början var jag inriktad på att med andra bloggare i samma anda främja miljöpartiets idéer och förslag utifrån min egen position och erfarenhet.Den syns på Politometern .Dock har jag konstaterat sen flera år tillbaka en fallande tendens hos politiska bloggare ja även gröna bloggare.MP har ju flera kanaler att nå ut "rätt" och lokala eller kritiska bloggare verkar därför inte så intressanta att stödja.

Är man inte frekvent bloggare tror jag man snabbt faller bort.Det är som en tidning som kommer ut mer sällan och problemet är att länkar man till någon drake så finns det ett antal till som kanske gör samma sak fast skriver ingående och bättre.Bättre då att skapa något eget.Twitter är ett flöde som kan bli hur som helst beroende på följare och vad man själv följer. Till slut ofta lika förutsägbart, tråkigt om man har en viss inbyggd stil hur man uttrycker sig.I båda fallen krävs ett enormt tålamod och kreativ förmåga att hitta ämnen.

Det finns trötthet i politiken, det finns trötthet i gammelmedia men nu har sociala medier nått en bredd och det är ingen nyhet längre.Nu har även tröttheten uppstått där då jag märker tendenser i upplägg och flöden.Det blir mer och mer uppsplittrat också ungefär som det är att nå människor trots teknikens möjlighet. När händelser i Syrien, tiggare på gatan och katastrofer blir en vardag då behövs det något som lyfter vardagen. Frågan är bara vad? Politikerna har inte klarat det,media är för sensationsinriktad och folk är blasé.

Inga kommentarer: