Flyktingfrågor tenderar alltmer att bli en europeisk angelägenhet för utomeuropeiska asylsökande!

Asylsökande beräknas öka och det kostar. Nu sker det mesta genom omfördelningar inom biståndsramen. Vän av ordning undrar kanske om varför det inte sker närmare de länder de asylsökande kommer ifrån och varför just de som kommer till Sverige får del av det som annars skulle gått till de vi allmänhet ger bistånd?

På något sätt känns det som det finns två delar i det här. 1) En svag grupp ställs mot andra svaga grupper då det tas från de som inte lyckats ta sig den långa vägen hit. 2) Det finns en fördel att gynna mottagandet till Sverige då kontrollen för handläggningen blir bekvämare då de asylsökande finns i skyddat område och sorteringsapparaten kan börja med vilka som ska beviljas uppehållstillstånd eller inte.

I många fall finns knappast någon återvändo, i andra fall finns anhöriga eller någon form av kontakt kvar i ursprungslandet varav en del tagit en risk eller chansning att ta samma väg som många andra att Sverige är ett bra mottagarland. Det är betydligt bättre här än att hamna i ett flyktingläger där oklarheter råder och där standarden hålls på basnivåer.

Jag har i tidigare bloggar frågat mig vad Sveriges roll i FN är? Att sportsliga storevenemang överskuggar lidandet som pågår. När FN misslyckas hur vi i Sverige har tänkt oss agera.? När vi ser länder som turistparadis och det dramatiska som sker i ett nyhetsflöde.

Ja inte är det tänkt att jag ska tänka annorlunda än "Svensson" men nog undrar jag hur det är ställt med förtroendet för vad FN kan göra? Om vi inte därmed närmat oss åt att lösa saker i ett alltmer integrerat EU som har sina egna problem att lösa innan vi kan ta oss an resten av världen?