Både lärare och sjuksköterskor vill höja sin STATUS i yrket och kräver HÖGRE LÖNER men jag skulle vara livrädd att som elev oeller vårdtagare komma i händerna som bara tänker på sin STATUS och SIN LÖN. Är man dessutom i situationen att människan känner sig trött på andra än sin egen situation blir allt bara mekaniskt.
Ökade befogenheter och erfarenhet samt ökad kunskap till nytta för yrket kan vara individuellt grundande för lönepåslag men är allmänt trött på generella lönepåslag för att människor uppnått ett viss studienivå eller fått leg i i ett yrke.
När inte en sjuksköterska får skriva ut recept på receptfri medicin mot nagelsvamp utan man ska gå omvägen via doktor frågar jag mig vad? Att en operationsköterska har större ansvar fattar t.o.m. jag och bör också individuellt vara värd en högre lön.Men hur många ggr oppereras varje individ och hur ofta behöver man gå till distrikssköterskan läs ringa sjukvårdsrådgivningen?
Frågan är vad JAG eleven eller PATIENTEN är VÄRD i dagens samhälle? Jag ska vara RUSTAD för att klara en arbetsmarknad där jag inte ens är välkommen till AF som ska kunna ta emot arbetssökande och en sjukvård som ska kunna hålla mig arbetsduglig. Om nu inte läraryrket är en plats att få elever som är bra för "exporten" och sjuksköterskornas reproduktion med, utan till för dem själva för att höja status och lönenivåer frågar jag vilken samhällsnytta de har?
Topp-politiker som själva tillhör en karriäristkår med uppdrag, anställningar och utredningsfolk kring sig. Beroendet från deras sida att återgå till sitt gamla yrke har minskat då det ofta finns reträttväggar efter fullgjort politiskt verk. Ofta kan t.o.m. politisk skolning vara bra för att påbörja något annat än det man sysslade innan den politiska banan exempelvis som lärare eller sjuksköterska. Själv har jag bara studieskulder och läkarbesöksräkningar att falla tillbaka på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar