Status är att vara flykting vars situation går att göra något åt men inte alkoholist som bara är behandlingsbar.

Statustoppen har Göran Hådén bloggat om. Läs här. Är man politiskt bloggare som jag har jag nästan lägsta status. Jag har "bara" ett ersättaruppdrag i en kf-församling men är jävligt allmänbildad och kunnig tycker jag själv. Enligt Birger Schlaug finns det en annan status att man inte kan välja föräldrar. Då kan vad som helst hända om vi är födda på fel ställe  eller banan är stakad men det kan bli fel ändå. Läs här

Alkohol är något som inte talas om nu i uteserveringarnas tidevarv med generösa öppethållanden men det kan bli uppmärksammat ändå. Läs Anders Törnblads blogg om en viss tidnings intresse för ammande kvinnor här. Det är således inte status men att mannen har den fördelen att han kan supa sina kompisar under bordet och ändå hålla stilen. Det är inte han som ammar eller tar hand om bröstmjölken så mamman kan unna sig ett glas vin. Alkohol finns förresten att köpa på statens välsorterade systembolag och kan konsumeras dygnet runt.

Alkohol är något som är status-skiljande. Den som har barskåp med många sorter har status. Den som är kompis eller bor granne med a-lagarna har låg status. Jag får ofta frågan hur länge jag varit nykter? Bättre att de frågar hur länge jag haft bostad. Det är så att mitt förhållande till alkoholen är lika kulturellt betingad som svensken i allmänhet. Jag föredrar nog att bli behandlad som en flykting än som en alkoholist. Då har man klassats i en gemenskap som går att göra något åt. Alkoholism är en obotlig men behandlingsbar sjukdom. Skål!