Läser en intervju med Carl Bildt där han uttrycker iskylan i ledarskapet hos våra främsta företrädare. När det rör på sig ska vi skynda långsamt annars uppstår det trots hos kvarsittande makthavare. Främst är det nog så att vår utrikesminister ser hur USA agerar i första hand och EU:ledare i andra hand. Varför ska VI då lägga oss det som egyptierna ska sköta själva? Tillsättning av sitt ledargarnityr. På samma sätt kan man resonera om Vitryssland med Lutsjenko och Gaza om Hamas. Varför ska vi lägga oss i men Bildt hade väl en hel del synpunkter när oppositionella fängslades i Vitryssland att EU skulle lägga sig i och Hamas ska vi inte tala om.
Jag känner en hel del som varit engagerade i Palestinagrupperna år från år samt de som är vänner av Israel. Ser man det i tre delar Egypten, Palestina och Israel oavsett vad vi tycker, nog finns det människor som lägger sig. FN bildade 1948 en stat så nog la världen sig i. Det som händer i Afghanistan där politiska stormakter varit insyltade nog lägger Sverige sig i eller ska vi snarare passivt understödjer Nato eller ska vi säga aktivt? Det är bra att lägga sig men det kanske är bäst att fråga först om man får ifrågasätta.
Bodil Ceballos , Mikaela Valtersson, Birger Schlaug
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar