En sak i taget - stenåldershjärnan hänger inte med!

Jag har olika engagemang som ska göras under en tidsrymd. Det är bara jag själv som bedömer vad som är viktigast att avsätta TID för inga andra. Regler för att utföra det man vill göra är var  man befinner sig i kosmos, psykiskt och fysiskt. Att HINNA MED är en förutsättning för att MÅ BRA.

Jag var på årsmöte i lördags med det lokala miljöpartiet något som intresserade ett 30-tal människor som hade avsatt TID för att gå på detta för att LYSSNA, UMGÅS och få INFO samt BESLUTA. En del av oss hade mer att säga andra yttrade sig inte alls mer än till dem som satt närmast. Ett årsmöte för att fungera som högsta beslutande organ regleras av stadgar. Eftersom miljöpartiet fyller 30 år har skillnaden mellan oss som startade vuxit för en del är helt nya och det är inte längre samma miljöparti från början. Miljöpartiet spretar som ett träd som växer med olika grenar även om stammen är lik. Nästan som ett släktträd. Miljöpartiet lokalt i Varberg startade upp 1982 och första egentliga stadgerevisionen kom 1998 och i vår är det dags igen. 3G fast gällande stadgar är på gång.  Det gäller för oss stenålders att hänga med fast i den här frågan var jag pådrivande för att undvika kaos i partiet framöver om vi inte får en styrning som reglerar hur vi ska arbeta "stadgat" så det inte blir personsämja på grund av oklarheter vad gäller organisationen.

Ett annat engagemang jag har är att följa hur den gröna utvecklingen utvecklas på facebook. Kan konstatera att det är en helt annan värld än lokalavdelningens miljöpartister. Antagligen är jag den ende "freaken" men kommer i kontakt med gröntänkare överallt men också med miljöpartister som dels är renläriga i sitt tänkande samt dem som är puritaner hur en debatt får gå till och hålla sig till ämnet.

Jag har svårt för renlärigheten på facebook i digital form där jag betraktar mig som piratpartist med friheten där. Samtidigt jag håller med om Adjöss till tillväxtsamhället där jag ser en mer bredare debatt i stil med Anders Wijkman och Lena Sommestad som inte kan kallas för vare sig gröna eller miljöpartister men som i tanken är det mer än vad deras partitillhörighet ger sken av. Fråga kvinnorna i Fi vad de anser om Gustav Fridolin. Sedan har vi Birger Schlaug som utvecklats till en skarp tillväxtkritiker än att gå in en partifålla alls.

För övrigt ser jag en artikel med Jan Gulllou en annan favorit som konstaterar att ändras förhållanden på ett håll i världsordningen rubbar det också på annat håll. Det här med demokrati är besvärligt och stenåldershjärnan hänger inte alltid med, Nu är det dags att tvätta, städa och diska men var f-n är RUT?