Vågar januaripartierna göra något åt den tickande bomben - ränteavdragen ?

Året har börjat stort

Jag fick ett meddelande från CSN att mitt lån på 213.004 kronor är helt avskrivet. Det var dubbelt så mycket som det jag hade i skuldsaneringen under fem år som avskrevs i mars förra året.

Jag är således HELT SKULDFRI idag.

Nu är det så att det finns många avundsjuka som inte tycker jag ska vara det. Antagligen har de själva skulder som de har svårt att betala. Själv skulle jag vilja ta bort ränteavdragen helt för några nya lån är inte aktuellt för mig.

"Om tio år kommer statens årliga kostnad för ränteavdraget att ha fyrdubblats till över 60 miljarder kronor. Det visar siffror från Konjunkturinstitutet som SvD Näringsliv har tagit del av.

Karolina Holmberg, enhetschef för prognosavdelningen på KI, säger till tidningen att det är en kraftig ökning av statens kostnader. Något som kan följas av både stegrande ränta och ett större skuldberg.

Enligt SvD Näringsliv kostade svenskarnas ränteavdrag staten cirka 17 miljarder kronor förra året och väntas ligga kvar på samma nivå i år och nästa år. Anledningen till att kostnaderna sedan väntas skena är bland annat att bolåneräntorna väntas stiga."

Argument för att trappa ned ränteavdraget

1. Avdraget eldar på bobubblan

Bopriserna i Sverige har stigit i decennier, och många – bland annat Konjunkturinstitutet – är rädda att vi har en bostadsbubbla som kan spricka. Hushållen i Sverige är bland de mest skuldsatta i världen – en stor risk för hela Sveriges ekonomi, enligt Riksbanken, OECD och IMF.

Med ränteavdraget subventionerar staten bolån och uppmuntrar folk att låna pengar, trots att man egentligen vill minska svenskarnas skuldsättning. Det är ohållbart, hävdar bland andra V-ledaren Jonas Sjöstedt, men även de små borgerliga partierna C, KD och L.

2. Det är orättvist

Ränteavdraget gynnar välbeställda, och missgynnar människor med mindre inkomster. 85 procent av avdragen går till den rikaste halvan av befolkningen, och den rikaste tiondelen får 20 gånger mer i avdrag än den fattigaste. Avdraget är en orättvis subvention till rika, argumenterar bland annat SSU (i opposition till moderpartiet Socialdemokraterna).

3. Pengarna skulle göra mer nytta till annat

Skulle miljarderna behövas i vården eller skolan i stället?

Ränteavdraget kostar staten ungefär 30 miljarder kronor per år. De pengarna kan användas till annat. ”Det motsvarar löner för cirka 60 000 lärare eller sjuksköterskor”, skriver till exempel Ulla Andersson (V).

Om räntan stiger till mer normala nivåer handlar det om ännu mer pengar – vid dubblad ränta hela 60 miljarder kronor per år. Det är mer än hela Sveriges försvar kostar, eller mer än hela rättsväsendet och studiestödet tillsammans (källa: Sveriges statsbudget).

4. Tajmningen kan inte bli bättre

Sverige har just nu historiskt låga boräntor. Om avdragen började trappas ner nu skulle skillnaden i plånboken för vanligt folk inte bli jättestor, och hushållen skulle få tid att vänja sig.

Ett vanligt förslag är att avdragen ska fasas ut långsamt, till exempel minskas med 1–2 procentenheter om året under många år.