Klimatfrågan gör regeringsbildande partierna trovärdigast i klimatfrågan - men kärnkraften är inte lösningen på den !

Den bild som gäller vilka som är mest trovärdiga i klimatfrågan är helt omvänd de som är mest positiva till kärnkraft.

Vad gäller kärnkraften finns numera ett kärnkraftsblock i Sverige som tror sig kunna lösa klimatet med MER kärnkraft. Men läs denna ledare som visar på fakta.

"Italien, Österrike, Litauen har inga kärnkraftverk i drift längre och har i folkomröstningar beslutat att inte bygga nya. Tyskland hade 18 reaktorer i drift när katastrofen i Fukushima ägde rum 2011. Nu återstår 7 som ska stängas senast 2022, efter ett enhälligt parlamentsbeslut.

Kärnkraftslandet nummer ett i Europa, Frankrike, har för närvarande 58 reaktorer i drift. Av dessa är 46 byggda mellan 1977 och 1989 och planeras alla gå i pension före 2030. Hittills har bara ett fåtal franska reaktorer tillåtits gå över 40 år av säkerhetsskäl. I själva verket har deras 12 hittills stängda reaktorer haft en genomsnittlig drifttid på 21 år. (Genomsnittet i världen är 23 år enligt Stanforduniversitetet). Nu kan det hända att några ändå kommer att bedrivas under längre tid eftersom Frankrike, som många andra länder, har varit långsam i sin energiomställning. I Frankrike sker all drift över 40 år på dispens för övertid."

Om vi ser till Ringhals-verken som kärnkraftsblocket vill förlänga är åldern för dessa pensionsmässiga: R 1 togs i kommersiell drift 1 januari 1975 och stängs 31 december 2020 medan R 2 startades 1 maj 1976 och stängs 31 december 2019.

R 3 som startades 9 september 1981 skulle då få drifttillstånd till 2027 om det motsvarar ovan. R 4 som kördes igång 21 november 1983 stängas av 2029. De är alltså inte gjorda för att fungera längre med tanke på effekten som tas ut och hur länge de ska hålla enligt de säkerhetskrav som gäller.

Nya kärnkraftsverk?

"Världens "modernaste och säkraste" reaktor, EPR, började byggas 2007 i Flamanville, skulle vara klar 2012 och kosta ca 33 miljarder kr. Det senaste budet är att den ska vara klar 2020 till en kostnad av 109 miljarder. Samma kostnadsökningar och förseningar gäller tre likadana projekt som det franska företaget EDF bygger i Finland (Olkiluoto) och i Storbritannien (Hinkley Point). EDF är till 85 procent statligt. 2016 var deras skulder ca 375 miljarder kr, vilket i sin tur har ökat på den franska statsskulden. Det är alltså franska skattebetalare som får stå för kärnkraftsprojekt som, om de någonsin blir färdiga, ger el till en kostnad på hittills över 1 kr/kWh, alltmedan sol- och vindel nu är nere på mindre än hälften."

Planering av kärnkraftverk tar många år och kostnaderna är svindlande vad gäller att bygga nytt. Den politiska uppgörelse som omfattas av energiöverenskommelsen bygger på att marknaden ska klara detta och inte efter politiska beslut. Det är vad vi har att förhålla oss till idag: Vill kärnkraftsblocket nå en NY överenskommelse så får de göra det med likasinnade.