Det viktiga är att göra skillnad i verkligheten säger Amanda Lind MP:s partisekreterare apropå opinionsundersökningar. Gustav Fridolin säger samma sak varför MP sitter i regering att vi kan inte vänta när det pågår klimatförändringar med att inte föreslå åtgärder.
Det är klimatfrågan och grönt ledarskap i den med offensiva förslag om grön omställning mot en fossilfri ekonomi som är framgångsreceptet?
Klimatfrågan behöver inte vara partipolitiskt snarare tvärpolitisk då de flesta partier ställer upp bakom målen men tyvärr inte överens om vägen dit.
Manifestationer hölls i helgen ang Trumps strävan att motarbeta Parisavtalet under sina 100 första dagar.
Partipolitiskt eller tvärpolitiskt?
Nu är det ju så att även om Miljöpartiet vill göra partipolitik av klimatfrågan och att den ska ledas grönt så är fortfarande frågan tvärpolitisk. Det bör bildas breda allianser inte bara i Sverige, inom EU utan också globalt mellan olika länder.
Det finns mål men det måste till åtgärder, dessa ska utvärderas och följas upp också.Om nu sju partier är överens av åtta i riksdagen finns det väl stor sannolikhet att det finns majoriteter framöver också att något händer.
Det framstår också för många att Miljöpartiet gärna är överambitöst, vill snabba på och vill plocka partipolitiska poäng. Med tanke på att Miljöpartiet valde bort sina ambitioner för några år sedan att INTE framstå som ett enfrågeparti verkar detta en smula panikartat.
Miljöpartiet har inte lyckats övertyga speciellt mycket i andra frågor partiet vill bredda sig med utan har någorlunda lyckats förutom miljö- och klimat där MP tappat en del hyfsat förtroende inom jämställdhet och skolan.
Om MP nu inför sin kongress vill framstå som KLIMATPARTIET nr 1 är det nog den verklighet som Amanda Lind och Gustav Fridolin vill befinna sig i. Bara det att väljarna befinner sig i en annan verklighet som de tycker är viktigare.
Den nya klimatlagen som klubbades i början av februari innebär bland annat att regeringen måste ta fram en handlingsplan för klimatpolitiken för varje mandatperiod och att resultatet av den förda politiken måste redovisas till riksdagen årligen. Syftet är att styra klimatpolitiken mot de utsläppsminskningsmål riksdagen ska besluta om.
Miljömålsberedningen, där alla partier utom Sverigedemokraterna ingår, enades förra året om att Sverige ska ha ett ”netto nollutsläpp” av klimatpåverkande växthusgaser 2045. Det ska nås genom att minska utsläppen på hemmaplan med 85 procent jämfört med 1990 års nivå.
Miljömålsberedningen satte också upp delmål som innebär utsläppsminskningar med 70 procent 2040 och 63 procent 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
Klimatlagen ska ingå i ett klimatpolitiskt ramverk och ska träda i kraft 1 januari 2018.
Källa: TT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar