< div id=”header ”>< / div>

söndag 26 februari 2017

Som (grön) liberal är jag idag kluven !


Typiskt för Miljöpartiets liberala utveckling är kanske detta inlägg i liberal debatt publicerat på webben 18 februari 2014.

Miljöpartiet har bestått av missnöjda liberaler som egentligen har mer gemensamt med liberalerna än med socialdemokraterna. Fast S har utvecklats mer och mer som ett socialliberalt parti så skillnaderna har suddats ut. M hade en liberal period under Reinfeldt-epoken.

På så sätt har det sedan 2006 alltid funnits minst ett liberalt parti i regeringen. Nu har liberalerna en gemensam motståndare till president i USA också att kämpa mot. I stort de flesta tycker han är ganska så suspekt.

Av de liberala partierna Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet tycks det opinionsmässigt gå bäst för centern och Annie Lööf.

När alla partierna trängs i mitten är det dessa partier som vill avgöra annars blir det lätt de triangulerande partierna S, M och SD som får göra det.

Två av dem ihop blir två för mycket om vi ska utgå från den liberala tankemodellen. DÄRFÖR sitter MP i en regering med S. DÄRFÖR tänker inte C låta SD få något att säga till om ifall alliansen blir större än rödgrönt.

Miljöpartiet har fastnat i en ideologisk idétorka då det gröna konceptet inte tycks dra väljare. Liberalerna letar sig själva hur de kan spela en roll och centern ångar på och kanske siktar efter att få statsministerposten.

Inget fel att vara liberal men var tog det gröna vägen som en gång var motpolen till nyliberalismen?

Det finns ett embryo på Grön Omstart fb-gruppen. Frågan är om de inte har mer gemensamt med socialister än liberaler i den gruppen för plötsligt så har vinster i välfärden blivit en huvudfråga där.

För egen del kallar jag mig grön och liberal. men det är min egen variant och i den ingår att något parti har basinkomst på agendan.

Inga kommentarer: