Jag har väldigt svårt för PK. Ja de där som ska rätta in mig i sin snäva åsiktskorridor.
Det gäller främst uppkomlingar yngre än mig ,med akademisk utbildning som tror att jag ska vara dörrmatta åt dem.
Det är oftast misslyckade personer som söker status i det politiska livet utan att egentligen bevisa något.
De rättfärdigas själva av den tekniska utvecklingen och att de är med och STYR. Ja inte kanske specifikt men de får sitta i de inre kretsarna dit inte många når.
Dessa människor saknar i grunden tillstymmelse till någon som helst ideologisk övertygelse bara de är med och STYR samt uppfattar hos andra att de är representanterna som styr det åt rätt håll bara genom att vara.
De skulle lika gärna kunna vara en tjänsteman vilken som helst i offentligheten som gillar att trampa på och över andra.Bara DE får ha INSYNEN och bara de kan få de ANONYMA att inse sin plats som passiva uppbackare.
När jag ser hur MEDIA granskar så gör de det inte alls. De kliar makthavare medhårs och vågar sig bara på avslöjanden som är vardagsmat i tillvaron.
Därför är årets komet bland granskarna Marcus Oscarsson som vågar dra ut svängarna på ett sånt sätt att saker händer i politiken.
Tänk om vi levt med DÖ nu? Så jävla tråkigt och förutsägbart allting varit?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar