Var är man lyckligast? I Bhutan, Angered eller Varberg?

Vad är högsta möjliga lycka? För mig är det att fylla denna bloggen med innehåll, kunna blogga någorlunda frekvent men kicken är att någon läser den.

Precis som med allt annat jag gör har jag ingen vinst på det jag uträttar det är i lycka. Förmodar att Sverige nått peak i tillväxt. Lyckan ökar inte snarare komplikationerna i samhället.Man söker spänning, trygghet och allt på samma gång.

Ingen har hitills övertygat mig om det förträffliga i "arbetslinjen" så länge jag inte har något långsiktigt mål att arbeta för. Ingen kan övertyga mig om något annat är satt att övertyga mig. Jag måste övertygas själv.

Nu sägs ju a-kassan höjas och alla jublar utom jag.Min a-kassa försvann 2001 och har ännu inte återvänt. Så varför ska jag jubla då. Möjligen jublar man för att inte socialkontoren ska få ännu mer ökade kostnader.

Något jag jublar lite åt är utvecklingen i Angered en stadsdel som för 25-30 år sedan fylld med många invandrare och som hade storpendling till SKF och Volvo.

Roligt att se att det rör sig. Ska försöka se att det rör sig i min kommun Varberg också som kallas "superkommun".