Det var professor Stefan Bergman som jobbar inom regionen med hälso- och sjukvård som höll ett föredrag om hälsoläget. Det som föredrogs var mycket av det "gamla vanliga": Fetma, rökning, alkoholvanor och för mycket stillasittande som orsak till våra vanligaste folksjukdomar. De som lyssnade ja kanske de vanliga (i detta fallet aktiva eller fd aktiva i Miljöpartiet) som är väldigt medvetna om hälsoriskerna och som skulle jag tro konstaterade att så är det.
I vilket fall som helst hur det går att påverka en osund utveckling mer än sig själv? Politiker, personal inom vården är säkert ganska medvetna om problembilden och känner att de mest får jobba med akuta insatser eller är otillräckliga. Här finns mängder med information att ta till sig, mängder med underlag men alldeles för lite hur vi egentligen tar till oss av allt utbud.
Frågan har tidigare fokuserats vid tidiga åldrar, därefter i s.k "aktiv ålder" fram till pensioneringar. Nu är det dags att se hela livcykeln där vi måste kunna ge kvalitet samt hur resurser används. Det tillkommer mer och mer teknik som kan tolkas eller inte används alls beroende på okunskap eller brist på resurser. Allt behöver inte ske på sjukhus och på vårdcentral. Jag känner ibland att det också är en liten del som överkonsumerar vård medan andra borde gått tidigare just vad gäller läkarkonsultation. Var finns balansen?
Som fd landstingspolitiker och nu "i träda" lämnade jag mötet när den politiska delen skulle avhandlas. Jag är fokuserad nu på lokala planet och gnäller precis som alla andra när något går fel. Vårdfrågan anses vara den viktigaste politiska frågan. Nu återstår att se hur MP förvaltar det som kom ut av mötet. Själv vill jag som de flesta sköta "vården" själv så mycket som möjligt och inte belasta till den som behöver "vården" bättre. Men den ska finnas där när jag behöver den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar