< div id=”header ”>< / div>

söndag 19 januari 2014

Alla nya miljöpartister ska känna sig välkomna de gör världen grönare!

Peter Eriksson partiveteran
Tänkte göra ett inlägg här varför jag kandiderar och ställer upp ännu ett val. Var jag inte passé förra gången redan "mätt" på politiken och fått nog av intrigspel och höra flåset från andra som vill ha samma platser som du? Som jämförelse väljer jag den unga Hanna Bernoldsson från Borås som skulle kunnat vara min motpol även i Varberg. Därför lite mina egna tankar kring de "nya".

Jag känner igen bilden. Att varit med i ett engagemang utanför de politiska partierna kanske med jämnåriga och sen sitta på läktaren och kolla hur besluten fattas. Skulle jag inte kunna vara med där i så fall vilket parti? Många har frågat mig varför jag inte går med i ett annat parti, eller startar upp ett parti och sen klart. Jo självändamål kan jag vara utan.

Ja då skulle jag låta som Birger Schlaug att det är som att gå i på Coop och välja vad som är mest grönt. Det är bara det att jag kan inte välja något grönt som är fuskgrönt. OM det nu är ett grönt parti jag söker och inte ett liberalt eller socialistiskt. Sedan ska det ju följa en del andra krav också och det är att de inte motarbetar mig som person. Att känna sig välkommen helt enkelt.

Jag tycker det är viktigt med kriterier för vilka frågor de som ställer upp på en lista kan stödja primärt. Det som bygger styrkan och grunden samt sekundärt vilka enskilda frågor var och en ligger närmast om hjärtat.
Nu har jag varit med ett tag men precis som det finns gamla frågor vi får jobba med tillkommer nya frågeställningar. Det mest spännande med val är att det då sker omkastningar ibland till det bättre ibland inte lika bra. Men för den som inte varit med innan är den första valrörelsen en framgång för demokratin.

Inga kommentarer: