< div id=”header ”>< / div>

torsdag 12 december 2013

Jobbskatteavdraget har blivit en pajkastningsfråga !

Läser här om Jimmy Sand rödgrön yngre intellektuell lokalpolitikers samtal med bl.a. nationalekonomen Lars Calmfors känd för att tycka obundet om regeringens ekonomiska politik.

Fönstret på glänt för SD?
Jobbskatteavdraget som bl.a. miljöpartiet vill pytsa ut i form av en tårta till skolan och klimat har naturligtvis ett vällovligt syfte nånstans. Det ska dämpa löneanspråken, hålla tillbaka företagens lönekostnader, göra det billigare att anställa. Samtidigt finns effekter som att skillnader mellan a-kasseersättning och lön ökar vilket ska öka benägenheten att söka jobb där de finns.

Det finns naturligtvis kritiker emot detta, Inte minst matchningen fungerar inte. Dessutom har vi alla som inte omfattas av något jobbskatteavdrag men ändå "ska stå till arbetsmarknadens förfogande" i form av olika åtgärdsprogram och pysselsyssel samt mer eller mindre meningslösa terapiprogram utan att det händer särskilt mycket.

Att nu oppositionen gör gemensam sak och stoppar en sänkning av inkomstskattens högre skikt s.k. brutpunkten gör nu att riksdagen får ett större inflytande över budgeten. Regeringen får sig en knäpp och kan framöver inte helt beskyllas effekter av jobbskatteavdragen däremot äran om det ger positiva effekter. I första skedet lär det märkas nästa år.

Sedan är det en annan sak att de som befinner sig längst bort på löneskalan och brottas med lågkvalitativa jobb inte berörs särskilt mycket. Men troligen är det här inte bara rödgröna partier lär hämta väljarröster utan även SD fiskar i "missnöjesröster".

Medan S kommer att rikta kritik mot jobbskatteavdragets bieffekter kommer alliansen att rikta kritik att SD numera blivit ett stödparti för oppositionen. Intressant inte minst för att både S och SD till stor del är för jobbskatteavdraget om de ska "vinna valet" dvs hålla alliansen i lagom schack.

Inga kommentarer: