Arbetslinjen vår nya religion men alla passar inte in i fyrkanten!

Nu är den nya trenden egenvård. Hör larmrapporter om allt möjligt i nyhetssändningar och media om man inte sköter sig. Det gäller att träna rätt, äta rätt och i övrigt föra en sund livsstil. Jag tycker i stort sett att alla på något sätt borde ha möjligheter att på något sätt skulle ges dessa möjligheter att med rätt hjälp kunna motverka viktökningar och depressioner.

Själv hade jag svårigheter att kunna röra mig och har fått specialskor och fotinlägg som ska kunna rätta min hållning. Det är inga billiga saker precis och omfattas inte av högkostnadsskyddet. Däremot kan man få träning via recept och det är bra. 350 spänn för träning på gym i tre månader med specialinstruktion hur man tränar bäst.

Många arbetsplatser har bra aktivitetsmöjligheter för sina anställda men hur står det till för dem som inte har den möjligheten på grund av taskig ekonomi och utanförskap? Jag ser ofta en nedlåtande och föraktfull attityd i samhället att låta individer lämnas i något slags ingenmansland utan adekvat hjälp. Är man därnere får man skylla sig själv och frågan är om inte samhället driver svaga människor till sin egen undergång?

Jag möttes av budet häromdagen att en människa jag kände gått bort på grund av missbruk. Vad fick han för hjälp? Ja det erbjöds naturligtvis sådan men han skötte sig inte. Jo och då är inte konstlade tolvstegsprogram något att erbjuda. Utan kanske stärkande fysisk träning och matråd en sund livsföring kanske i ny gemenskap? För övrigt har en terapeut hotats här med ett baseballträ så nu går han sjukskriven på grund av detta på grund av rädsla att något ska hända.

Jag ser så mycket kring mig av hur mycket samhället lägger ner onödiga kostnader på där jag frågar mig nyttan av det. Själv skulle jag nog ta mig an att leda mat- och bak för någon missanpassad grupp och undvika E-tillsatser och med ekologiska förtecken. Möjligen också en filosofisk cirkel vad saker går ut på eller om arbetslinjen blivit vår religion som leder till lycka och välstånd.

Vad roligt man kan ha det om resurserna används rätt i vårt samhälle. Men då krävs det nog en annan typ av politiker som inte är "mainstream". Så det är fortfarande stor tonvikt vid "egenansvaret", tilltron till jobbskatteavdrag och arbetslinjen som gäller. Inte att människor ska må bra i samhället.