< div id=”header ”>< / div>

torsdag 12 september 2013

Arbetslinjen kan aldrig bli grön om den bygger på fortsatt traditionell tillväxt och kodning av arbetslösa!

Inför förra valet var det ett fördjupat rödgrönt samarbete som gällde.Nu handlar det mer om dejt. Sjöstedt är både förbannad och vill vara med. Det gäller bara vem S och MP vill ha som partner vänster eller höger. Ja lätt förenklat kan det låta så om det bara gäller att besätta regeringsposter.

Annars ligger Sjöstedt bra till att Oskarshamn är nog det som ligger bäst till om det ska avvecklas kärnkraftverk. Det är en gåta att t.ex inte centern driver detta hårdare med att avveckla Oskarshamn 1 . Även om S retorik talar om avveckling är det fortfarande den uppgörelse som gäller för partierna som sitter i en minoritetsregering med SD som stödparti.

Annars är jag mest förbannad på den kodning av arbetslösa som Arbetsförmedlingen driver i bästa Dr Mengele-stil. Något som förekom även under förra regeringen men som nu tilltagit under nuvarande regering och som aldrig diskuteras i politiska sammanhang. Det är inte bättre än alla andra Stasi-metoder att stämpla oliktänkande varav en hel del aldrig får chansen eller sätts på undantag.

Nu har ju dessa kodade fått ett ansikte med fas 3 och numera också fas 4 att befinna sig i fällan med försörjningsstöd. Lite lättare än att diskutera dem som AF ratar av olika skäl och som inte anses vara berättigade till AF:s resurser oberoende vilken regering som hade suttit.

Inför valet kommer de s.k.politiska alternativen i form av block att jämföras med varandra och ett närmande måste ändå till nånstans i rödgrönt om dessa ska anses bli gångbara och uppfattas som ett regeringsalternativ. Det betyder i sak inte att politiken för en del grupper med särkrav blir bättre. Den som vill sitta i regering kommer till stor del att fortsätta i samma hjulspår som den regering som redan sitter.

Lika intressant blir dels en regeringsplattform och på vilket underlag en sådan regering kommer att sitta. För rödgrönt har man att tampas med V. För alliansen med SD. Det är bara att välja vilka man vill skrämma bort mittenväljare med.

För alla de kärnväljare som finns med ideologiska förtecken är regeringsställning inget att eftertrakta för då handlar det att få igenom marginella delar, stoppa sämre förslag och utnyttja maktställning att utreda och sätta fokus. Dessvärre kan jag tänka mig att S+MP måste ange ton före valet men inom båda partierna finns en skepsis vad man då syltar in sig i. Både energipolitiken och arbetsmarknadspolitken är osäkra kort som rimligtvis borde ha en mer blocköverskridande förankring. Men i dagsläget är det ingen som vill ge sig iaf före valet. Tro fasen det - då är det inte många som går och röstar om det visar sig att blocken tycker samma sak.

Inga kommentarer: