Vem är intresserad av folkhälsoarbete idag om det ställer krav på individen att göra något den inte vill?

Bra att GunvorG lyfter folkhälsans roll. Jag hör dagligen program i radion, på nyheterna med olika larmrapporter. I vårt genomindividualiserade och konsumtionsinriktade samhälle fyllt med reklam och tips är frågan om man når ut till de individer och grupper man borde nå?

Först och främst är folkhälsan inriktad på att lära barn och ungdomar hur de ska leva och inte leva. Frågan är vad som händer med de vuxna som levt men saknar lust och förmågan att leva sunt. Vad har de för sporrar? Det går an för yngre som är utvecklingsbara men för uttjänta och losade människor i utanförskapet?

Idag känns det nästan som det är en merit att ha en diagnos, ett läkarintyg som intygar åkommor som sätter ned arbetsförmågan. Då kan det ursäktas att man lever ett introvärt, passivt liv där man inte syns, kanske äter fel kost, kanske dricker för mycket och inte motionerar.

Jag ser att jag har recept på Friskis&Svettis tre månader 2 ggr i veckan a 30 minuter för att komma igång med aktivitet och viktnedgång. Lite skrattretande faktiskt. Jag går minst en till två timmar om dagen men behöver ha ett rörelseschema som varar mer än 30 minuter 2 ggr i veckan. Det behövs strikta kostråd, aktivitet som jag är motiverad av men min sjukskrivne granne går knappast utanför dörren?

Bäste spann vatten. Det är i hemmiljön man måste börja: städ, tvätt, hålla i ordning, disk, mat etc etc. Möjligen är vi så teknikutrustade att det idag inte kräver tid och kraft som förr. Sedan har vi alla de som gör kringarbete som vaktmästare, den som klipper gräset, städar trappan och som bär upp posten. Ja inte många knop för att hålla sig upprätt och gångavstånd till mataffären tar fem minuter.

Ja vissa behöver assistans i hemmet av olika skäl men de som vill göra något ska alltså inte göra det i "hemmiljön" utan ta sig till vårdcentraler, VPM och apotek och hämta sitt "godis"? Tilltron till läkemedel är idag större än att leva sunt och hitta metoder genom rätt kosthållning möjligen är äldre vakna pensionärer bättre på det än halvfeta människor i medelåldern. Fy fan för konstlad assistans och pillerdosetter. Det gäller att leva ett liv också och inte allt inrutat på assistansen och piller.

Nu går ju politik på att lova förbättringar inte att ställa krav under vissa förutsättningar. Då är man ju borgare och de fixar det lätt med den egna plånboken. Men just det - Möjliggör för det lägre skiktet i sina miljöer att få en dos av det folkhälsoarbete som idag nyttjas på dyra gym. Men då måste det också finnas motivation och den går att skapa med rätt coachning och att dra med även den som helst inte vill gå utanför dörren. För han har redan sitt läkarintyg och skiter i allt krångel som heter krav på att han borde röra sig mer, äta bättre och få lite feed back från andra. Han skriver på mail till mig fast vi bor vägg i vägg.