< div id=”header ”>< / div>

torsdag 28 februari 2013

Vem har råd att bo idag inte jag!

Det här med bolån är en historia för sig. Ju fler som skuldsätter sig desto fler finns också på andra sidan som inte skulle ha möjlighet att få lån. Det leder till stagnerad byggnation på bostadsmarknaden. Någonstans måste det finansieras och när låntagarna vill ha små amorteringar och låga räntor för använda sina överskott till annat blir det så här.

Frågan är vilka som ska avstå från resor och prylar för att prioritera amorteringar om det inte behövs. Hör många som säger att banken äger huset men ändå finns pengar över när de en gång flyttar. Ofta till en bättre bostadsrätt. När det gäller just boendefrågor anses de idag inte särskilt politiska men precis som med allt annat är politiker där med avdrag och bidrag samt stimulanser.

Jag själv är så hyperskuldsatt just nu att jag inte ens får stå i kö hos det kommunala bostadsbolaget och har en nödbostad med socialt kontrakt. Ingen höjdare direkt men mitt läge är i nivå med de värsta kapitalisterna på andra sidan gatan med bostadsrätter. Ja det är kanske skillnad på ett hus byggt 1948 och ett hus byggt 2012 men ändå. Jag ser ändå måsarna på mitt tak och kajorna i träden på kvällarna! Inte dåligt!

Min oro är främst hur länge får jag bo kvar eller ska bo kvar. En nödbostad innebär att när jag har förmåga ska jag inte bo kvar och största hindret är mina skulder inte för bolån utan för att jag har det skulder och betalningsanmärkningar.

Inga kommentarer: