< div id=”header ”>< / div>

måndag 12 november 2012

MP fladdrar som en yr fågel i Kalmar när S och M styr trådarna!

25 juli skrev jag om MP i Kalmar som förökade sig genom delning då det var uppenbar splittring varåt partiet skulle ta vägen. Läser Sebastian Hallén  fokpartist som ser att "hela havet stormar" ändå och att MP nu bjuder ut sig till alliansen för ett ev. makskifte år 2014. Förmodar att det är rätt tungt att vara ok under S som har MP som ett "gotteparti" men inget att ge.

Det finns signaler som gör att M verkade intresserade men dörrar som stängdes då MP antagligen känns som ganska instabilt för långsiktiga beslut.

Mina EGNA erfarenheter är att det alltid bör vara någon som är beredd att sitta i majoritet helst lång sådan. Jag lyckades i min kommun Varberg få med mig MP i en fempartikoalition 1991-1994 då MP byttes mot Ny Demokrati i riksdagen ganska fruktbart, byte sida 1994 till rödgrönt och blev själv offer inför 1998-års val då MP-folket ville ha mig utbytt. Ridå!

Jag befarar att MP i Kalmar för närvarande befinner sig i "ökenland" där S och M kan bolla med miljöpartiet och där finns internt olika strategier om vägvalet. Jag ville i Varberg att man gick ut neutralt i kommunvalet men hade för avsikt att MP skulle samverka med alliansen. MP i Varberg gjorde tvärtom och alierade sig än en gång i rödgrön minoritet till vilken nytta frågar jag mig än idag mer än att det blev några poster i nämnder och styrelser men politiskt?

Så länge det tidigare rödgröna samarbetet från riksnivån 2010 inte är helt utagerat framstår MP som en vilsen fågel som letar efter partner. Det räcker inte med en migrationspolitisk riksuppgörelse till detta. Det krävs mer BÅDE med S hur man ska "hantera" varandra i strategiska frågor och hur man kan pressa alliansen till mer utan att det retar gallfeber på väljare som går till SD. Då kan MP bli något inte innan.

Inga kommentarer: