Centern och Miljöpartiet är jokrar om regering eller inte regering men ingen hotar en moderat statsminister!

Miljöpartiet har efter valet ett problem med vilken väg partiet ska gå. Jag har följt de finska gröna som satt i en högerallians och fick betala för det. Kärnkraften byggdes ut och partiet är nu lika stora och små som sitt svenska systerparti. Vinnarna i finska valet blev ett folkligt missnöjesparti Sannfinländarna som har andra frågor på tapeten men vill ändå inte ingå i regeringen då de är rabaiata motståndare och nog splittrade internt i olika frågor.

Nu har de gröna ändå i Finland efter många krumbukter fått igenom krav på att det inte blir NY kärnkraft och bestämt sig för att ingå i en regering tillsammans med motsvarande S och V i Sverige och de gamla regeringsbröderna som motsvarar M, FP och KD. Centerpartiet känner att de behöver vila efter att innehaft statsministerposten.

Vad har vi att lära? Ett: Blockpolitiken är ingen naturlag Två: att det är ingen naturlag att ett grönt parti alltid måste sitta utanför regeringen och att centern alltid måste ingå.
I Sverige bedömer många att Maud Olofsson var huvudarkitekten bakom alliansbygget. Inte minst för att S i ett halv århundrade varit det dominerande statsbärande partiet Det var bra gjort men när M nu är lika stora vore inte det en bra tanke att Miljöpartiet nu tar initiativet att bygga en stark grön mittenallians tillsammans med de partier som vill ingå i den bl.a. centerpartiet? Går inte det så bör partiet söka bred regeringsmakt även om det innebär ett ställningstagande. Ett sätt är att testa om en rödgrön allians kan underordna sig en moderat statsminister och om statsministern kan underordna sig vad naturlagar är och politisk framkomlighet.

artiklar om C i Sverige: SvD , SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Gp, Svt Television Aftonbladet Barometern