Är loppet kört med kärnkraftsparantesen nu?

Att vinna val på olyckor är inte min grej men konstaterar att kärnkraftsolyckan Japan satte fart på Merkel att agera snabbt med ett temporärt moratorium vad gäller kärnkraftsftsverks livslängd och De Gröna kom  in i ett delstatsval i Tyskland. I Sverige hade centerns ansvariga i regeringen Maud Olofsson och Andreas  Carlgren ett inlägg i DN nyligen om energiöverenskommelsen och det finns allt fler som varnar att förlänga tillstånden för befintliga kärnkraftverk i brist på annat till vilket pris som helst. En ledare i DN varnar för ett samhälle utan kärnkraft  och hur allting är uppbyggt kring denna kraftkälla.

Ett mål med miljöpartiet vid partibildandet var att komma bort ifrån kärnkraftsamhället inte att vara så stort som möjligt. Partiet var ett medel att förstå att andra synsätt gäller bortifrån gamla förstelnade ideologier och att nya tankesätt har kommit för att platsa som de gamla ideologierna missat. Med tanke på att kärnkraften formellt skulle vara utfasad, nya olyckor och incidenter ständigt uppstår undrar jag hur långt vi har kommit. Att gröna partier kommer till är inte förvånande inte heller att de växer men blir det något bestående resultat?

Det som förvånar mig är att miljöpartiet så fullkomligt invecklat sig i allehanda problematiska småfrågor så koncentrationen och fokus handlar om kvittningsdramatiken i riksdagen, uppgörelser hit och dit men var finns avtrycket gällande energin? Det missnöje partiet visade när energiuppgörelsen gjordes inom alliansen har bluddrats bort med allting annat så fokus har tappats bort, Vad är det för samhälle vi ska ha där partiet tråcklar som ett resande teatersällskap och turnerar .med språkrörskandidater än att få igång en massrörelse för ett annat grönt samhälle på bredden, djupet och på tvären. Är det kört nu?