Genom blogg, twitter och facebook finns stora möjligheter att följa språkrörskandidaterna i miljöpartiet. Jag förstår dem som trodde det mesta avgjordes på den språkrörsberedning som fanns på regionala nivåer ute i landet med skiftande deltagande. Dels är valberedningen inte de som ska fatta besluten utan bereda valet av språkrör. Arbetet med att följa de nominerade är upp till var och en själv och de ombud som sen ska välja språkrören.
Valberedningen måste göra en sållning vilka som står loppet ut, vilka som förstår innebörden av sin kandidatur och naturligtvis med ledning av dem som har erfarenhet kommer fram till vissa ställningstaganden. Det är viktigt att rättvisa villkor ställs så att inte Studio Ett eller Politikerbloggen blir de som styr eller för den delen DN och Svenska Dagbladet eller annan media, Inte heller vad nuvarande språkrör vill ha som sina efterträdare och arvingar
Då riksdagsgruppen har nära kontakt är det av naturliga skäl där en del av språkrörsvalet avgörs. Inte direkt vad gäller personer mer än vad språkrören egentligen ska stå för. Då är det inte så stor skillnad mer än att vara ett medialt skyltfönster. I den bilden är det hur personerna gör sig i media än vad de själva har för grundinställningar som har betydelse. Jmfr Reagan och Schwarzenegger i amerikansk politik.
Anders Wallner har på ett föredömligt sätt försökt göra en bild av hur det går att följa och konfrontera de nominerade i sin blogg. Dels har han rätt att tycka till själv och nu väntar jag att miljöpartiet som parti också gör en saklig och rättvis information. Själv försökte jag vara så öppen som möjligt inför valet i höstas. Men den stora bristen är ointresset hos flertalet att verkligen sätta sig in i personer och funktioner vilket leder till att slumpen avgör alt att det avgörs innan av media. Det borde annars vara en styrka att det finns så många villiga som möjligt i ett inledningsskede. Vid kongressen bör det framstå vilka som blir det "perfekta paret".
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar