Miljöpartier har valt en modell med språkrör för att visa att partiet vill ha något annat än partiledare. Det finns säkert de som anser att Maria Wetterstrand ska sitta kvar och dessutom vara partiledaren. Hon åtnjuter efter Fredrik Reinfeldt det största förtroendet bland språkrör/partiledare. Det finns också miljöpartister som vill utveckla språkrörsmodellen till något annat än att bara vara dagspolitiska debattörer och hålla sig till riksdagens närliggande frågeställningar m.m.
Många miljöpartister liksom socialdemokrater sneglar på hur det diskuteras i sitt eget parti resp hos det andra partiet nu när det ska bytas hos både de röda och de gröna. Undatag är vänsterpartiet där de alltid vet bäst och inte behöver ha denna diskussionen i varje fall inte nu. Dessutom har Lars Ohly den enkla analysen att det drevs inte tillräckligt med rödgrönt och att både S och MP vill ligga nära alliansens politik för att inte skrämma "mittenväljare.".
Om man nu får tycka om ett annat partis företrädare så instämmer jag Eva Berglunds blogg att Lena Sommestad vore en utmärkt företrädare. Har läst hennes Sommestads blogg och samtalet och dialogen i den och det är en förebild. Men frågan är om vi miljöpartister tycker någon är bra kan det slå bakut för "gråsossar" som vill akta sig för att välja någon som ännu mer fördjupar samarbetet med . Men jag kan referera till ett bra exempel Simon Gabriel f.d. miljöminister blev SPD: s ledare i Tyskland vilket borde bana väg för samma sak i Sverige. Men miljöpartiet har som sagt språkrör och frågan är om vi ska diskutera äpplen med päron för de växer väl inte på samma träd?
1 kommentar:
Hmmm... - den ”svenska modellen” har sina brister, tyvärr tyvärr...
Gott slut - och Gott Nytt År !
önskar Josef
Skicka en kommentar