Digital övervakning eller personlig omvårdnad ?

Tryggheten i samhället blir alltmer ifrågasatt och vem som bär ansvaret. Har man inga naturliga nätverk och blir äldre står man där. 

De som kallas ”vänner” blir alltmer upptagna och grannar blir allt mindre att lita på. Avstånden ökar om man inte har något gemensamt. Handikapp och sjukdom ställer allt högre krav och samhällets skyddsnät är begränsat. Risken är att människor blir allt mer isolerade.

För de ytterst sköra kommer frågan upp om larm, övervakning i form av digitalisering då personresurser är begränsade. Det handlar hela tiden om prioriteringsfrågor. Politiker kan tilldela resurser men det räcker ändå inte till.

Ju mer splittrat samhället blir sätter det gränser på solidariteten och därtill kompetens och ansvarstilldelning. Digitalisering är bra om det används rätt och personlig omvårdnad kan växla från person till person. Ett oroligt samhälle kräver allt tydligare svar.