Hur går planprocessen till i Varberg där det förtätas mycket ?

Det byggs och förtätas på sina håll i Varberg vilket kan väcka debatt på HN:s insändarsida. Men det brukar ofta vara en process innan saker kommer till skott.

Standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL)

Vid planläggning används oftast standardplanförfarande. Standardförfarande använder vi när ärendet är förenligt med översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Se även planprocessen (pdf, 94.5 kB) för information om alla planförfaranden.

1. Planbesked

Planprocessen inleds med ett planbesked. Ett positivt planbesked innebär att kommunen ställer sig positiv till att påbörja detaljplanläggning. Ett negativt planbesked innebär på motsvarande sätt att kommunen för närvarande inte har för avsikt att inleda ett planarbete. Tänk på att ett positivt planbesked inte innebär någon garanti för att planen kommer att antas. Det avgörs först när alla delar i planprocessen gåtts igenom.

2. Planavtal

Ett planavtal upprättas mellan stadsbyggnadskontoret och beställare. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden mellan beställare och kommun. Det är beställaren som bär kostnaderna som följer av stadsbyggnadskontorets arbete med framtagande av detaljplanen.

3. Planförslag

När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram av stadsbyggnadskontoret i samverkan med exploatör och andra förvaltningar. I planförslaget framgår mer i detalj hur marken får användas, hur stora byggnader får vara och var de ska placeras.

4. Samråd, tillfälle för yttrande

Planförslaget skickas på samråd till berörda sakägare: grannar, myndigheter och organisationer. Alla berörda har då möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådstiden sammanställs synpunkterna och ligger till grund för justeringar av planförslaget.

5. Granskning, tillfälle för yttrande

Efter bearbetning av planförslaget utifrån de synpunkter som har kommit in under samrådet, tar byggnadsnämnden beslut om att det bearbetade planförslaget ska ställas ut för granskning. Det finns då möjlighet att åter lämna synpunkter på planförslaget. Efter granskningstiden ställs synpunkterna samman och bemöts i ett granskningsutlåtande som ska skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

6. Antagande

Om inga större ändringar görs efter granskningen antar kommunen planen. Det är oftast byggnadsnämnden som antar detaljplaner, men om en plan är av större allmänt intresse eller innebär ett ställningstagande på ett principiellt sätt, ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige.

7. Eventuellt överklagande

Efter att kommunens beslut att anta en detaljplan har anslagits, kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Tänk på att det bara är de som lämnat synpunkter senast under granskningen som har rätt att överklaga.

8. Laga kraft

Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta en detaljplan, vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet anslagits. Vid överklagande kan detaljplanen vinna laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut. Nu börjar den nya detaljplanen att gälla.

Dags att söka bygglov!