Miljöpartiet 2019 behöver förnya sig !

Novus har gjort en genomgång över vad Miljöpartiet är idag juni 2019.

"Miljöpartiet är det parti med flest kvinnliga sympatisörer, endast en tredjedel av deras sympatisörer är män. EU valet där miljö och klimat var den viktigaste frågan har gett en liten knuff uppåt för MP och de är nu statistiskt säkerställt över 4 % spärren. Men det som drar ned deras väljarstöd är sannolikt det låga förtroendet för språkrören som har legat hopplöst sist sedan 2016. Håkan Juholt hade svenskarna högre förtroende för när han avgick än MP:s språkrör har idag. Lågt partiledarförtroende innebär att partiets politik är svår att ta på allvar. Partiledaren är partiets frontfigur och det är ett ökat fokus på partiledaren i det offentliga rummet dom gör partiledarens förtroende än viktigare.

Trots att det handlar om miljö och klimat för deras väljare så är MP är ett storstadsparti, varannan MP sympatisör bor i storstäder. Jämställdhet är den näst viktigaste frågan, MP har tagit en hel del väljare från Feministiskt Initiativ.

MPs sympatisörer är de som konsumerar minst kaffe.

23 % anser att Per Bolund är en tillgång till MP, det är samma nivå som Gustav Fridolin när han avgick, men långt från Gustavs tidigare nivåer och toppnotering 2014 på 63 %"

Min analys:

Miljöpartiet har svårt att göra monopol på klimat & miljö som en monopolfråga då den kräver flera partier som omfattas av lösningar. Frågan är också om MP är ett särskilt grönt parti idag som tenderar bli mer liberala och med marknadslösningar.

Möjligen borde MP vinna på att byta det kvinnliga språkröret om de ska dra mer yngre kvinnliga väljare till sig. Det känns som Isabella Lövin inte lyfter MP och det är bland kvinnliga väljare MP tar röster.

Feministernas kollaps har gynnat MP som tar anhängare därifrån. MP:s riksdagsgrupp är till stor del kvinnor och bör passa feministiska väljare. I högre grad akademiker och dem med högskoleutbildning.

Regeringssamarbetet ger både möjligheter men blir också en akilleshäl. Det är i regeringen det går att genomföra politik men det blir också ganska meningslösa kongresser där ombuden då inte får mycket att säga till om.

Medlemsdemokratin med rådslag, medlemsomröstningar, visionära seminarium har bytts ut mot byråkratiska lösningar som tycks ha dålig förankring på landsorten utanför storstadsregionerna. Något lyft i närtid ser jag inte för närvarande och inte heller något märkbart större lyft i opinionssiffrorna.