< div id=”header ”>< / div>

söndag 17 juli 2016

Miljöpartiet saknar krisinsikt och är helt inställda på fortsatt regeringssamarbete med S !



Jag skrev ett blogginlägg 16 maj angående hur MP ska lösa sin kris. Det är nu två månader sedan och enligt min mening har krisen förvärrats.

Det finns beslut om värdlandsavtal med Nato, asyllagen och brunkolsaffären som är bevis på det.

Lägg därtill olika blocköverskridande överenskommelser där Miljöpartiet ingår och som bakbinder Miljöpartiets handlingsfrihet att profilera sig.

Frågan är hur länge orkar Miljöpartiet sitta i en S-ledd regering innan det käkas upp OCH vad händer om nästa kris drabbar det andra regeringspartiet S? S har varit väldigt "snälla" mot MP när det varit en inre kris. Ska MP vara lika snälla tillbaka?

Jag förmodar att snällismen inom MP kanske ger några plusväljare hos den medelklass som redan mår hyfsat bra som står nära S men inte känner sig tillhöra kategorin "arbetare".

Om jag krasst ser det så här har MP accepterat att S tar hand om det de tidigare varit bra på: jobbfrågorna, offentliga sektorn och välfärd där S traditionellt varit starka.

MP fixar klimat och miljö där det fortfarande finns trots allt ganska stor trovärdighet kvar i partiet.

Det Miljöpartiet INTE klarar av är sin egen breddning. Det finns inte trovärdighet att driva något eget på alla fronter när det söker samarbete för att maxa platser och maktposition.

Nu när Miljöpartiet ägnat våren åt regeringsduglighet och att skaka av sig kriser frågar jag mig hur kommer hösten då att se ut?

Jag upprepar lite vad jag skrev i min blogg för två månader sedan bara för att bli påmind:

1. Miljöpartiet måste ta tillvara medlemmarnas förmåga, engagemang och intresse i partiet.
Det är de som är den billigaste reklampelaren när de tar på sig partimärket, är ansiktet utåt vid fikat, på mötesplatsen och där de befinner sig exempelvis sociala medier. Ett medlemsbevis kanske skulle tryckas upp.

2. Miljöpartiet måste utveckla en basorganisation med klara strukturer exempelvis med acceptans av sidorganisationer typ Grön Ungdom, Gröna Studenter och Gröna seniorer. Alla köper inte MP:s politik rakt av utan vill nischa sig in i en sidorganisation istället. Grön Ungdom är superviktiga vid skolinformation och vid skolval. Gröna Studenter med både kunskap och engagemang och Gröna Seniorer med sin erfarenhet och förmåga att se över generationerna.

3. Miljöpartiet måste välja rätt tre-fyra frågor som kan vara i linje med partiets identitet och göra rätt prioriteringsordning på dem också samt ha transparens med vad väljarna anser är de viktigaste frågorna. För egen del ser jag klimat- och miljö som en självklar etta men skulle gärna lyfta upp energiomställning och infrastruktur som bra MP-frågor. I övrigt därutöver något som passar in på väljarna exempelvis skola och migration. Problemet är att dessa frågor också delas av andra partier men då måste det anges i tydlighet var man står så väljarna kan identifiera MP.

4. Miljöpartiet måste bygga upp egna kanaler för diskussion, information och meningsutbyte. Att skylla på media är att göra det lätt för sig. Partiet hade hela etablissemanget mot sig när man startade upp "Alternativet - i Svensk Politik" som var i stil med Vänsterns Flamman eller Syndikalisternas Arbetaren men ett klar partipolitiskt organ för miljöpartister och sympatisörer.

Inga kommentarer: