Därför är det kris på bostadsmarknaden publicerat i DN.. Bostadskrisen har skapats av politikerna. Regeringar, oavsett färg, har under årtionden bidragit till att bostadspriserna skjutit i höjden och att hushållens skulder ökat till nivåer som skrämmer Riksbanken.
1. ”Danellgroparna”
Hösten 1992 grävdes det gropar här och var runt om i Sverige. Groparna kom att kallas Danellgropar efter utredarens och tidigare bostadsministern Georg Danells förslag som skulle ge försämrade räntebidrag till bostadsbyggande från 1993.
Det grävdes cirka 12 000 grunder 1992 för att byggherrarna skulle kunna få de gamla mer förmånliga bidragen. Men många av groparna förblev gropar. Byggandet sjönk i stället kraftigt och närmare tusen fastighetsbolag gick omkull under finanskrisen 1991-94
2. ”Det byggs för lite”
Enligt Boverket saknas det ungefär 47 000 bostäder för att boendetätheten ska hamna på det historiska genomsnittet sedan 1990. Men det är en snittsiffra som gäller för hela riket; det finns mindre orter som har ett överskott på bostäder. I storstäderna är saken annorlunda
3. Hyresregleringen
Trots att staten hade börjat träda tillbaka från att subventionera bostadsbyggande, fick hyresregleringen vara kvar – och är så än i dag om än förändrad..
Regleringen anses av flera ledande bostadsexperter bidra till att ”flyttkedjorna” inte fungerar. Den som sitter på en attraktiv hyresrätt säger inte upp sitt kontrakt i första taget, trots att man kan behöva en annan typ av boende
4. Ombildningarna
I flera omgångar har de borgerliga regeringarna dragit i gång omfattande ombildningskaruseller, karuseller som S-ledda regeringar dragit i bromsen för så fort de kommit tillbaka till makten. Bostadsombildningarna har varit en minst sagt känslig politisk fråga. Dåvarande justitieminister Laila Freivalds (S) tvingades avgå efter att hon köpt loss sin allmännyttiga lägenhet, trots att partiet uttalat sig mot ombildningar. Freivalds raseriutbrott mot journalister i trapphuset till hennes bostad blev berömt och delas fortfarande på nätet.
5. Fastighetsskatten
Villaägarföreningen drev under tidigt 2000-tal en högljudd kamp mot fastighetsskatten. Med stigande fastighetsvärden tillsammans med förmögenhetsskatten ledde fastighetsskatten till att boendet blev allt dyrare. Legitimiteten för skatten urholkades då regeringen inte ville lyssna på kritiken mot den.
Redan på 1990-talet fanns dock förslag om att reformera skatten så att den blev med förutsägbar, men när det kom till kritan ville S-regeringen under Göran Persson inte göra något åt den.
6. Ränteavdragen
Förslaget om en nedtrappning av ränteavdragen kom att leva vidare. Efter valet 2006 lyftes frågan inom finansdepartementet på nytt. Men det blev inget av. Den borgerliga regeringen vågade helt enkelt inte komma med ett så för storstädernas medelklass impopulärt förslag
7. Det dyra byggandet
I storstäderna är tillgången till mark begränsad, vilket pressar upp priset på byggbar mark. Byggkostnaderna i Sverige ligger drygt 70 procent över genomsnittet för EU, enligt lobbygruppen Nybyggarkommissionen.
Bristande konkurrens och politiskt bestämda och höga krav på allt från bullernivåer till tillgänglighet fördyrar byggandet
8. Byggregler och detaljplaner
S-regeringen som tog över vid valet hösten 2014 har satt som mål att bygga 250 000 lägenheter till 2020, men den har inte sagt hur det ska gå till. I Sverige är det kommunerna som bestämmer var och vad som får byggas. Det sker genom en så kallad detaljplan.
Den här ordningen, menar byggherrar och andra kritiker, hämmar byggandet. Dels kan vissa kommuner säga nej till att tillåta byggen med hänvisning till andra intressen som friluftsliv och miljöskydd. Dels kan detaljplaner överklagas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar