Att vara grön betyder att vara för mångfald och med garanterad grundtrygghet inte bara för karriärister!

Vindkraft på land är en kontroversiell fråga för de partier som vill kalla sig gröna .I Varberg har ett ärende avgjorts av mark och miljööverdomstolen och i Norge pågår en tvist som delar partier som vill vara gröna i två delar.

Inför valet i Norge på riksnivå till Stortinget gäller det att plocka gröna poäng och det är alltid bra att få många gröna gubbar det drar ju gröna väljare. I Sverige kanske den gröna flagnat lite då MP breddat sig och grön gubbe är att vara grundskollärare.

För övrigt kan vi inte bortse behovet att det behövs skattehöjningar på regional nivå för att få ordning på sjukvården och då kan vi inte lägga alla resurser på lärare även om det behövs fler i skolan.För övrigt förväntar jag mig att ett grönt parti eller iaf som värnar om grundtrygghet rensar lite i träsket att arbetslösa och sjuka ska behöva uppsöka socialkontoren.

Det finns ALLTID de som kan kalla sig gröna för de har råd med det. De har statusen att forma både sin värld grön. Att uppfylla gröna kriterier enligt en viss mall kräver också mångfald. Får vi bara gröna akademiker i riksdagen, får vi bara lärare i topp på MP:s listor frågar jag mig - och resten då?

Att förespråka ideal och inriktningar kommer att skära även hos dem som kallar sig gröna.Men alla har olika motstånd i sin tillvaro. Någon sa att det gäller i första steget att skapa en allians för att nå spärrar typ 4%-spärren i Sverige eller som norska miljöpartiet att forcera spärren till Stortinget.

Dock är jag lite bekymrad över svenska MP:s obekymrade väg då de dessutom har en EU-nivå också som vissa politiker ser som en karriärstege i sin karriär. När blir det fint att bara vara grön gräsrot men med en grundtrygghet i sin existens? Alla kan inte inneha topp-positioner och sen serva sig med anställt folk.