Vem vill vara kommunpolitiker om allt dikteras uppifrån?

Såpoperan med SD trummar vidare och mainstream-media undvek en annan förnekare  att fler som går ut i arbetslöshet saknar skydd i form av försäkringar. Det är klart att kommunerna får agera städgumma när staten vägrar ta ansvaret om de inte skyller på att de inte har det specifika ansvaret eller sitter i regering.

Jag kom ihåg som aktiv politiskt på 90-talet att det fanns en policy att arbetsmarknadspolitiken är en statlig angelägenhet och inte något som ska lastas på kommunerna. Förhoppningsvis inte migrationspolitiken heller . eller? Men nu vet i fan hur det blir. Med det smala regeringsunderlag alliansen har och ovilja till breddning kan jag inte känna större lojalitet.

När tilltron hos väljarna är att politiker oavsett färg ska fixa allting i riksdagen och gör de inte det ska de bytas efter fyra år. Men det händer ju massvis däremellan och folk rent ut sagt skitter i att engagera sig. DE väljer sina trisslotter under hemlighet och alla som är förtoendevalda som det heter ska motivera hur de agerar.

Det är stor skillnad var vi själva är belägna och vad vi lokalt har för önskemål. Det kan bli motsättningar där man inte alltid kan tycka vad rikspartierna tycker i alla frågor hur lösningar ska se ut. Frågor som tas upp i kampanjer och i riksmedia uppfattas av väljarna på ett sätt och kommunpolitiker brottas med andra typ av frågor.

Förmodar att den "gruppledardebatt" kommunfulmäktige som är avsatt i min kommun (VARBERG) på tisdag (20 nov) i webbsändning HELT kommer att domineras av "rikspolitiken". Precis som väljarens u.p.a. blir också kommunpolitiken ett u.p.a om man inte tillhör den samlade alliansen.