Varbergs stadskärna blir alltmer gentrifierad vilket betyder att gamla hus med hyresrätter försvinner ersätts av exklusiva bostadsrätter som kostar flis. Jag förväntar mig att huset där jag själv bor kommer att rivas om några år och ersätts av något annat mer förtätat med fler boende mer modernt.
Jag vet inte vem som är gladast över denna utveckling då vi har ett område kallat Västerport som planeras där Varbergs kommunala bostadsbolag inte vill konkurrera?
Mindre med barnfamiljer innebär mindre krav på lekplatser och krav på förskolor i stadskärnan. Fler äldre andra krav men något tråkigare. Jag upplever en allt större anonymisering när bostaden förvandlas från rättighet till något med marknadsvärde.
Någon gång måste jag flytta har stans billigaste hyra och vet att den kommer att bli högre vart jag än hamnar. Varberg har sedan ett antal år en förtätningsstrategi och det lär med all säkerhet att bli huset där jag bor som offras jag kallar det redan rivningsobjekt.
Ur Wikipedia
Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom exempelvis stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.[1] Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade ombyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den existerande befolkningens. Höjda hyror och kostnader medför att de boende kan få ekonomiska svårigheter att bo kvar. Begreppet myntades 1964 av Ruth Glass i hennes beskrivning av utvecklingen av några områden i centrala London på 60-talet.[1]