< div id=”header ”>< / div>

söndag 11 september 2016

Kvotering är lätt att kräva men hur blir det i praktiken ?


Det här med kvotering kan bli ganska intressant.

Jag läser om att kvoterihg inte gäller S- och LO-styrelser i Tommys Tankar.

Ur TommysTankar
" En motion till senaste kongressen krävde kvotering till olika styrelser inom Socialdemokraterna. Men då var man plötsligt inte med längre. Läs artikel i Expressen.

Partistyrelsen skrev:

"Att i stadgarna börja reglera hur representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in stadgarna om ålderrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled. Socialdemokraterna ska vara ett representativt parti och här vilar ett stort ansvar på valberedningarna att säkerställa mångfalden när personer utses att företräda partiet i olika organ."

Cornucopia har gått djupare i det hela .

"Det finns inget självändamål med ett visst kön runt styrelserbordet. Det kan komma som en överraskning för vänstern, men styrelsearbete handlar inte om att ta beslut med sina könsorgan. Det är antagligen så man tar beslut i styrelserna hos LO (84% män) och bland den rödgröna (s)(v)a(mp)rörans 75% manliga partiledare, men det gäller alltså inte i näringslivet. Där gäller kompetens och erfarenhet."

Om jag ska se till mitt eget näste politiken där Miljöpartiet förnyade rejält på den lokala listan. Där räckte kvoteringen bara till de fyra första platserna sedan tog det slut.

Nu ser det visserligen väldigt bra ut i statistiken för det var vad som behövdes för att nå 50-50. Det som kom att stryka på foten var att jag med erfarenhet inte fick vara med längre i fullmäktige. Men det är smällarna man får ta.

Tyngsta posterna i MP när valet väl var över gick till MÄNNEN: ordförandeposter och ksau och kommunstyrelseplatsen (med en kvinna som bisittare). Inte fan hjälpte det med kvotering då.

Inga kommentarer: