< div id=”header ”>< / div>

måndag 16 maj 2016

Så här löser Miljöpartiet krisen !


Jag läser liberalen Tommy Rydfeldts blogg om partier i kris som riskerar kollapsa..

Tågordningen är ungefär så här:

1. Man är tvungen att ge upp krav i valmanifest och utsätts snart för en svekdebatt.

2. Partiet faller i opinionen. Krav från gräsrötterna sätter press på ledningen.

3. Partiledaren byts ut.

4. Partiet lämnar regeringen. Man orkar inte längre kompromissa.

5. Partiet ramlar ur parlamentet eller gör ett katastrofval.

I Tommys blogg tas upp olika exempel från andra länder och även svenska Miljöpartiet som enligt denna modellen befinner sig i fas 3. För Miljöpartiets del började nedgången efter EU-valet 2014 och har fortsatt till bottenivåerna i dagsläget.

Eftersom det resonerades som att valen 2014 var de "framgångsrikaste någonsin" för Miljöpartiet och man nådde makten att komma i regeringsställning och i många av landets kommuner och landsting gjordes aldrig någon riktig eftervalsanalys.

En av orsakerna till att nå makten var egentligen SD:s framgångar och att ALLA partierna bestämt sig för att blockera ut dem. Naturligaste samarbetspartnern för båda blocken är då Miljöpartiet. Därigenom blir MP mäktigare än det tidigare dominerande partiet moderaterna i maktposition.

Det jag saknar hos Miljöpartiet är trots utsago att det består av 17.000 medlemmar en egentlig riktig basorganisation. Hela partiet är uppbyggt på välvillighet hos media och att partiet är attraktivt för båda blocken samt SD:s höga nivåer i opinionsmätningarna.

Om nu partiet nått en krisinsikt att det är sårbart inte minst avsaknaden av en krishantering, ovilja att tidigare ta värderingsfrågorna på allvar, inte klarar kritik och granskning i media vill jag sätta upp ytterligare några punkter för att stabilisera Miljöpartiet.

1. Miljöpartiet måste ta tillvara medlemmarnas förmåga, engagemang och intresse i partiet. Det är de som är den billigaste reklampelaren när de tar på sig partimärket, är ansiktet utåt vid fikat, på mötesplatsen och där de befinner sig exempelvis sociala medier. Ett medlemsbevis kanske skulle tryckas upp.

2. Miljöpartiet måste utveckla en basorganisation med klara strukturer exempelvis med acceptans av sidorganisationer typ Grön Ungdom, Gröna Studenter och Gröna seniorer. Alla köper inte MP:s politik rakt av utan vill nischa sig in i en sidorganisation istället. Grön Ungdom är superviktiga vid skolinformation och vid skolval. Gröna Studenter med både kunskap och engagemang och Gröna Seniorer med sin erfarenhet och förmåga att se över generationerna.

4. Miljöpartiet måste välja rätt tre-fyra frågor som kan vara i linje med partiets identitet och göra rätt prioriteringsordning på dem också samt ha transparens med vad väljarna anser är de viktigaste frågorna. För egen del ser jag klimat- och miljö som en självklar etta men skulle gärna lyfta upp energiomställning och infrastruktur som bra MP-frågor. I övrigt därutöver något som passar in på väljarna exempelvis skola och migration. Problemet är att dessa frågor också delas av andra partier men då måste det anges i tydlighet var man står så väljarna kan identifiera MP.

5. Miljöpartiet måste bygga upp egna kanaler för diskussion, information och meningsutbyte. Att skylla på media är att göra det lätt för sig. Partiet hade hela etablissemanget mot sig när man startade upp "Alternativet - i Svensk Politik" som var i stil med Vänsterns Flamman eller Syndikalisternas Arbetaren men ett klar partipolitiskt organ för miljöpartister och sympatisörer.

Inga kommentarer: