< div id=”header ”>< / div>

torsdag 30 april 2015

Vägen ut ur kärnkraftsamhället - är vägen in i datorsamhället och även den kräver att folk får gå !


Medan folk ojar i min kommun att vi i VARBERG inte får producera/konsumera lika mycket kärnkraftsel som tidigare utan ska halvera detta så läser jag om datoriseringen som hotar våra jobb.

Datoriseringen var bra i första steget att ta bort tråkiga, enformiga, farliga jobb. Arbetaren kunde ägna sig åt något lättare roligare eller i värsta fall passa maskiner och läsa nån tidning under tiden. Bara rycka in om det blev stopp i flödet eller larma om det var något mer komplicerat.

Datoriseringen i andra steget drabbar tjänstemännen. "när datorprogram tar över informationsprocessande arbetsuppgifter – diagnosticering, redovisning, försäljning och annan administration – kommer även tjänstesektorns välutbildade yrkesgrupper att drabbas.". Då kommer det att bli ramaskri.

Många jobb är även där enformiga, tråkiga och att det kan ske dygnet runt. Människor är lätt utbytbara i processer och ansvaret fördelas på flera.

NYA jobb kommer till i samhället men alla kan inte kallas samhällsnyttiga i den meningen att vi alla vill ha del i dem. Om nu el kan produceras utan att använda uran välkomnar jag det. Vi är inte där än men en god bit på väg. Det finns all anledning att spara energi fortfarande.

NYA jobb kommer till som en del säger för att göra dem vita och därmed få det skydd som samhället ger. Dvs a-kassa, sjukkassa, pensionspoäng och kunna ta ut en föräldraförsäkring för att kunna ta något exempel.

NYA jobb kommer INTE alla att få då de är bortrationaliserade, deras utbildning räcker inte till, de anses ha för hög oattraktiv ålder eller de bor på fel plats och vill eller kan inte flytta på sig.

NYA jobb kommer för många att bli en bristvara om den dessutom ska betalas med LÖN. Samhället har alldeles för mycket att erbjuda för att få behålla ersättningar, pesudokurser, pysselsyssysselsättning och låtsascoaching. En basinkomst och medborgarlön skulle ge ett erkännande att även vi som hamnar där ändå betyder något.

Inga kommentarer: