Nu är SD inget "mittenparti" längre de inriktar sig helt klart på borgerliga "missnöjesväljare". Ett misstroendevotum mot Stefan Löfven är klart inriktat att det ändå inte blev något nyval och alliansen är nöjd med att "gilla läget" och skulle lagt ner rösten om det uppstod samma situation idag.
När alliansen beklagar sig över att det är en svag regering har de samtidigt avslöjat att det i dagsläget inte finns något alternativ som kan stärka "denna svaga regering".
När frågan om NATO dyker upp där vi tillåter att Nato-styrkor övar på svenskt territorium tänker nog inte många på att vi redan är med i Partnerskap för fred och det är ingen folklig fråga som alliansen direkt kan vinna väljare på. Möjligtvis behöver M som i regering varit rätt beskedliga om de vill behålla ledarrollen nog fixa till sin egen profil.
Ju mer M svamlar som de fortfarande var ett regeringsparti kommer regeringen bestående av S och MP att vinna mark då de ser vad de kan få igenom i regeringsställning framöver. SD kommer stenhårt att attackera i M:s akilleshäl och övriga allianspartier kan stå fast vid sina profiler som de haft som "juniorpartier" i alliansen.
Möjligen kommer det att bli lika intressant som SD förvandlas från ett parti i mitten mer åt höger som MP kommer att orientera sig från ett parti till vänster mer in mot mitten. Det går inte att vara ett regeringsparti med flankorientering. Det kan visserligen finnas långsiktiga ambitioner och visioner men blir inte partiet tydligare i regeringsställning kommer de snabbt att ätas upp av socialdemokraterna.
Byråkratiska dagsaktuella uttalanden har inte varit miljöpartiets grej. Nu ska det samköras med S och i regering stå för samma sak. I kommuner, landsting och regioner finns MP med i styren men det kan se olika ut på olika platser i landet.
Frågan är också hur mycket rikspolitiken ska ta plats i våra regioner och kommuner. Många aktiva finns placerade i diverse nämnder och styrelser med avgränsade områden och reglementen. Att sugas in i den vardagliga politikerbyråkratin innebär kursupplägg, seminarier och sammanhang som kan vara rätt så avtändande för den mer ideologiskt inriktade. Till slut ser man ingen skillnad på vilket parti man egentligen tillhör.
När man går in i politiken finns det olika skäl. När man väl är där ser världen annorlunda ut. Själv tycker jag rikspolitiken tagit för stor plats och det är val vart fjärde år som ska styra. Dock ser jag redan nu ett antal månader efter valet att det politiska landskapet visserligen inte förändras i opnionen men väl hos partierna som gick till val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar