< div id=”header ”>< / div>

lördag 10 augusti 2013

En regering kommer alltid att representera VI medan en riksdag kan ha inslag av DOM.

Stigmatisering jag så heter det när man fastnat i nånting. Ibland uppdelat i normer som gör att personer avviker från gängse normer. Det kan gälla handikapp av olika slag som utgör hinder att gå vidare. I mitt fall efterhängsna skulder och svårt med en fast inkomst som gör tillvaron olidlig. Det kan vara åldersbetingat inte attraktiv på arbetsmarknaden samhällsbetingat att då blir man mer och mer sjukskriven alt förtidspensionerad.

Politiskt kan det vara att behovet av förnyelse ska utgöras av personer absolut inte ska utgöras av stigmatiserade kategorier; lägg därtill svartlistningen av dem som har missbruksläggning tänker framförallt på William Petzäll som hastigt i ung ålder gick bort dels blev svartlistad från sitt eget parti SD men det kunde lika gärna varit något av de "toleranta partierna". Det kan gälla som man säger "lik i garderoben" förekomst av oegentligheter där straff i någon form av lagprövning kommer in. Det som är dolt behöver inte komma fram.

Stigmatisering kan också utgöras av religion ja läs muslimsk tillhörighet där det krockar med vårt västerländska kultur, etnicitet där jag frågar mig när blir man "svensk" accepterad sådan kan väl absolut inte gälla romer? sitter ju tiggare dagligen här på flera ställen ingen bryr sig, klass finns ju ändå partier som är bildade efter detta att känna "klasstillhörighet", kön ja av röstfiskeskäl vågar nog ingen utesluta kvinnor idag.

Historiskt har hbtq varit en stötesten och den finns i tradition och många länder vissa taburegler. Sedan har vi skrivna och oskrivna regler som också utgör tabu och hinder för en viss samhällsutveckling. Att inte följa med i ett traditionellt mönster av ständig konsumism, rörlighet som följer arbetsmarknaden, utbilldningskrav och inte minst att klä sig enligt vissa mönster

Rent sociologiskt görs inte så mycket forskning kring detta men jag var på en föreläsning om resandefolkets öden och hur de inlemmades i svenska samhället där jag ser likheter med dagens utanförskap och "vi och dom"-tänkande. Det mest allvarliga är stigmatiseringen som drabbat politiken: Friska fläktar som kommer fram stöps in i det gängse politiska systemet och något NYTT regeringsparti har inte funnits i Sverige sedan KD fick regeringsposition. Det är därför beklagligt att miljöpartiet nu försöker bli mer som VI än som DOM när man försöker göra sig regeringsfähigt.

Inga kommentarer: