En gnällspik (whistleblower) i Varbergs kommun talar ut om likgiltigheten hos chefer och tjänstemän!

Semestrarna är slut och det gäller att ha framförhållning i tillvaron även om man är nothing. Före semesterna så exakt som början på juni ville jag ha ett badrumsfönster åtgärdat i mitt boende som ägs och sköts av kommunen. Kvar låg en lapp i fönstret och två borttagna metalldelar att rör inte fönstret som var plomberat stängt för och delar till det måste beställas från en viss firma.

Efter två och halv månad och diverse påstötningar är fortfarande inte badrumsfönstret åtgärdat och fortfarande stängt. Ingen tar på sig ansvar att öppna det trots att det finns en serviceförvaltning som skulle kunna göra det. Ringde chefen för service. En person som inte visste någonting, inte hade koll på någonting mer än att alla vara nöjda utom jag. Vid ett icke svar om de inte kan åtgärda service att få upp ett fönster hur ska de då klara andra åtaganden inom kommunens revir. Jo alla är nöjda utom jag. När jag sa att vederbörande inte var lämplig som chef slängde vederbörande luren i örat på mig.

I ett annat samtal med en annan handläggare som var tillbaka efter semestrarna påtalade jag behovet av ett uppföljningsmöte med en tredje person iblandad. Jag tycker det är lämpligt att väsentlig information om höstens planering görs på ett gemensamt möte även om det finns dialogsamtal däremellan. Det sa jag till i god tid redan 28 juni och trots tre möten efter det datumet med den tredje inblandade personen hade handläggaren som nu var tillbaka efter semestern inte ens varit i kontakt med vederbörande som hade en viktig roll i framtida planering.

Det är två fall av nonchalans, likgiltighet och den brist på respekt jag möts av en chef och en handläggare i Varbergs kommun. Det är inte så att man står på tåspetsarna i en myndighet som har monopol på vissa saker utan det handlar i första hand att ge en bra bild till i sin tur överordnade chefer ,ansvariga politiker eller andra beslutsfattare i allmänna ordalag inte att ge den drabbade service och komma vidare i ett handläggningsärende.

Självklart har utsatta människor rätt till korrekthet men VEM hjälper till och försvarar "egenmakten", kunden, klienten när politikens anställningskyddade chefer och handläggare hanterar situationer och muntliga överenskommelser med LIKGILTIGHET? Varför är det så lätt att skylla på semestrar, "nån annan" och att slänga på luren eller att jag ska behöva behöva påminna om en uppföljning? De som har sina jobb är tryggade i synnerhet om de har myndighetstolkningen och regelverket att gå efter. Inte särskilt kreativt!